Svenskt smörgåsbord

Frozen Chocolate Peanutbutter Cheesecake

Frozen Chocolate Peanutbutter Cheesecake

Bjud mamma på go-fika på Mors dag!

Varför inte denna fantastiskt goda cheesecake utan vare sig gluten eller socker, om man nu föredrar det. Passar utmärkt som efterrätt.

Botten

2 dl jordnötssmör

1,5 dl jordnötter

1 ägg

2 msk valfri sötning

Fyllning

2 äggvitor

2 dl grädde

300 g Philadelphiaost

2 äggulor

0,5-0,75 dl valfri sötning

2 krm vaniljpulver

Topping

Cirka 85 g mörk choklad

2 msk grädde 1 msk jordnötssmör

1/2 dl hackade jordnötter

GÖR SÅ HÄR:

1) Gör botten genom att mixa samtliga ingredienser i en  matberedare. Tryck ut den i en form med borttagbar botten. Grädda i 180 grader, i 10-15 minuter.

Låt svalna.

2) Separera äggen. Vispa äggvitorna hårt. Vispa grädden fluffig och vispa i Philadelphiaost och äggulor. Blanda i sötning, vaniljpulver och äggvitor. Häll i smeten i formen.

3) Smält chokladen tillsammans med grädde och jordnötssmör på låg värme. Rör samman. Dekorera cheesecaken med chokladen och toppa med hackade jordnötter. Ställ in cheesecaken i frysen i minst 4 timmar.

4) Ställ gärna fram cheesecaken ungefär en halvtimme innan det är dags att servera så att den inte blir så hård.

Mandeltårta

Mandeltårta - LCHF-style

Denna tårta platsar lätt bland de godaste LCHF-bakverken topp tre. Den smakar som originalet som ofta kallas för Oscar Il-tårta. Den går för övrigt jättebra att frysa in. Servera gärna tillsammans med färska bär.

Botten

5 dl mandelmjöl

6 äggvitor

1 msk valfri sötning

Smörkräm

6 äggulor

1,5 dl grädde

1 dl valfri sötning

200 g smör

Garnering

0,5 dl rostade mandelspån Färska bär och citronmeliss

GÖR SÅ HÄR:

1) Vispa äggvitorna till ett hårt skum i en väl rengjord skål. Tillsätt fusksocker och vänd ner mandelmjölet försiktigt. Bred ut smeten i två lika stora cirklar på bakplåtspapper, ca 20 cm i diameter. Grädda i 150 grader i cirka 20 minuter. Låt svalna.

2) Rör samman grädde, äggulor och sötning i en kastrull. Vispa kontinuerligt på medelvärme till krämen tjocknat. Ställ åt sidan och rörsamman med smöret. Ställ in i kylen för att svalna i minst två timmar. Krämen blir tjockare desto kallare den blir.

3) Lägg den ena botten på ett fint fat. Bre över hälften av krämen. Lägg på den andra botten och bred på resten av krämen. Toppa med de rostade mandel- spånen och eventuellt färska hallon och citronmeliss. Låt stå svalt tills serveringsdags. Njut!

Mitt hem

MITT HEM

blommor

bokhylla

böcker

cd-skiva

dagstidning

dörr

dörrhandtag

element

fotografi

fåtölj

fönster

gardiner

glödlampa

gungstol

hylla

klocka

kudde

lampa

linten matta

ljustake

mjuk matta

mobiltelefon

nyckel

pall

paraply

prydnadssak

radio

skåp

soffa

spegel

stereo

strömbrytare

taklampa

tavla

telefon

teve

vas

veckotidningar

Vad är vad på en indisk restaurangmeny? Förklaringar på svenska:

Vad är vad på en indisk restaurangmeny? Förklaringar på svenska:

Roti. Samlingsord för alla platta ojästa bröd.
Chapati. Platt bröd som gräddas utan fett i en skålformad panna. Oftast används vetemjöl, ibland hirsmjöl.
Paratha. Platt bröd som steks i panna med fett.
Naan (nan). Platt bröd som gräddas i tandooriugn.
Puri. Platt bröd som friteras i olja och då sväller upp till en oval boll.
Papadam. Friterat krispigt, sprött bröd gjort på lins- eller ris- och hirsmjöl. Ibland kryddat med spiskummin, svartpeppar eller chili.
Dosa. Sydindisk pannkaka gjord på ris- och ibland också linsmjöl.
Steks med fett i panna och ska vara fluffig inuti och krispig på ytan.
Idli. Ångkokta kakor formade som axelvaddar och gjorda på mosat ris och linser.
Wada. Friterad jäst munk gjord på mosad potatis och linser. Vanlig i mellersta och södra Indien.
Appam. Jästa ris- och kokosnötsbullar som steks i fett, en vanlig frukost i delstaten Kerala. I Tamil Nadu är appam också namnet på en söt efterrätt bakad på rismjöl, palmsocker och banan.
Samosa. Pyramidformat degknyte fyllt med mosad potatis, lök och ärtor, typisk för Nordindien.
Pakora. Småskurna grönsaker, lökbitar, rotfrukter eller färskost, som doppas i en frityrsmet och friteras i olja.
Dhal (daal). Linssås. Finns i en mängd variationer.
Chana. Kikärter frästa i curry.
Sambar. Sås gjord på linser och grönsaker, ofta smaksatt med tamarind och koriander. Sydindisk specialitet som äts med dosa, idli och wada. Alu gobi. Alu är potatis och gobi är blomkål, som kryddade med garam masala och rostad spiskummin blir en god veggryta.
Palak panir (paneer). Stuvad, currykryddad spenat, palak, med bitar av färskost, panir. Ursprungligen en rätt från Punjab.
Malai kofta. Vegetariska bollar, kofta, gjorda på mosad potatis, grönsaker och färskost. Serverade i en mild sås med grädde, nötter, lök och ibland hackade tomater.
Masala dosa. Sydindisk crépe. En rullad dosa fylld med potatis- och lökröra, som serveras med sambar och kokosnötschutney.
Uttapam. Sydindisk pizza. En tjock dosa som steks i en panna med mycket fett och toppas med finhackad tomat och lök.
Fish molee. Vanlig fiskrätt i Kerala med kuber av vit fisk i en limesyrlig kokosmjölkssås, som ger associationer till thailändsk mat.
Pullao. En ursprungligen persisk rätt som kom till Nordindien med mogulerna. Ris kokat med kryddor och ibland russin, lök och korianderblad. I Europa har namnet förvrängts till pilaff. Förebild för paella.
Biryani. Stekt ris med lök och grönsaker och ibland kokt ägg eller små bitar av stekt kött. Paradrätt i delstaten Andhra Pradesh.
Thali. Namn på plåtbrickan man äter på. Samtidigt namnet på sammansatta rätter med ris, platta bröd och många vegetariska röror.
Rasgulla. Vita risbollar med gummikonsistens i sirapslag.
Gulab jamon. Bruna bollar i sirapslag. Smaksatta med rosvatten, saffran och/eller kardemumma.
Kulfi. Traditionell gräddig indisk glass smaksatt med allt från mango och pistagenötter till saffran och rosvatten.
Lassi. Dryck på yoghurt och vatten. Salt eller söt. Är den söt kan den blandas med mosad banan, mango eller annan frukt.

Substantivets deklinationer

SUBSTANTIVETS DEKLINATIONER

1:a deklinationen

-or

Regel: en-ord som slutar på -a hör hit.

Ex en blomma - två blommor

2:a dek1inationen

-ar

Regel: en-ord som inte slutar på -a

Ex. en pojke - två pojkar

3:e deklinationen

-er

Regel: både en-ord och ett-ord. De flesta utländska orden med accent på sista stavelsen hör hit.

Ex. ett kafé - två kaféer

en telefon - två telefoner

Omljud är vanligt i denna deklination.

Ex. en hand - två händer,        

ett land – två länder

en stad - två städer

4:e deklinationen 

-n

Regel: Hit hör ett-ord som slutar på vokal

Ex: ett äpple - två äpplen

5:e deklinationen

--

Regel: ett-ord som slutar på konsonant.

Ex: ett bord - två bord

Dessutom en-ord som slutar på  -are

Ex: en lärare – två lärare

6 :e deklinationen

Hit hör bara ett fåtal ord

Ex: en sko - två skor

MUTA

MUTA

muta

رشوة, رشوه‌خواری, घूस, 賄賂, Bribery, Взятка, رشوت, Panunuhol

En muta är en gåva, en tjänst eller annan förmån som överlämnas till en tjänsteman eller annan makthavare, blivande makthavare eller före detta makthavare, för att makthavaren ska särbehandla givaren, givarens anhöriga eller någon annan, eller som tack för utförda tjänster. Med makt avses inte enbart myndighetsutövning utan all form av tjänsteutövning. Enbart fysiska personer kan i straffrättslig mening begå ett mutbrott.

Givande av muta kallas bestickning och givaren en bestickare. Tagande av muta kallas mutbrott och mottagaren kan dömas enligt 20 kap 2 § Brottsbalken. En mutresa är en form av muta där den som mutas mutade blir bjuden på en resa istället för att få pengar.

Körsbär

Körsbär

Körsbär

كرز

Cherry

گیلاس

आलूबालू

ალუბალი

చెర్రీ

樱

آلو بالو

Dagen svenska ord – IGELKOTT

Dagen svenska ord – IGELKOTT

قنفذ

جوجه‌تیغی

کنڈیلا چوآ

Hedgehog

刺猬

Dagens vsneks ord - JEANS

Dagens svenska ord - JEANS

জিনস

Jeans

جین (پارچه)

జీన్స్ (వస్త్రం)

जीन्स

العربية

Dagens svenska ord - Huvudvärk

Dagens svenska ord - HUVUDVÄRK

سردرد

Huvudverk

Headache

Glavobolja

डोकेदुखी

العربية

Dagens svenska ord

INGEFÄRA

زنجبیل

Luya

Ginger

అల్లం

આદુ

Difference between China and West in Calling Relatives

Difference between China and West in Calling Relatives

By Ma Baofeng                          

China and the West's relative appellations are very different. China's are complex and the West's are simple. Many relative appellations in Chinese do not have counterparts in English. The relative appellations of Chinese and English that are completely equal to each other include father, mother, husband, wife, son and daughter. Due to the huge difference between China and the West in calling relatives, many people are usually puzzled in communicating with Chinese or Westerners.

Relative Appellations Are Complex in China and Simple in the West

Chinese relative appellations are many, specific and strict, and relatives of different branches, ages, generations, genders and relations have different appellations. But in the West, relative appellations are much simpler. Western families are usually small families, children will establish their own families after growing up, and the situation of several generations living in a big family is rarely seen. Therefore, they do not have special appellations for relatives older than the grandfather or younger than the grandson, do not have specific appellations for collateral relatives, and do not care much about appellations of marriage relatives.

In the West, the mother's father ( or mother) and father's father (or mother) share the single appellation of grandfather (grandmother), there are no specific appellations to distinguish elder brothers (sisters) and younger brothers (sisters), and there are only two appellations (uncle and aunt) for relatives of the generation of the parents, representing "Bo (father's elder brother), Shu (father's younger brother), Gu (father's sister), Jiu (mother's brother), Yi (mother's sister)and their spouses in Chinese."

For relatives of the same generation, there are eight specific appellations in Chinese, but there is only one (cousin) in English. The appellation "cousin" not only does not distinguish ages but also does not distinguish genders.

Calling Relatives by Names

According to Chinese customs, the elder can call the younger by names, but the younger must not call the elder by names and must call them by appellations, such as grandpa, grandma, dad and mom.

However, in the West, the younger can also call the elder by appellations or directly by names. Of the same generation, people also are not used to calling each other by appellations but often call each other by names or nick names, such as "John-Johnny, Robert-Rob and Elizabeth-Lizzy/Liz". In their opinion, calling relatives by names could show they have close and good relations.

Simulating Relative Appellations

Simulating relative appellations means using relative appellations on non-relatives to show friendliness. In China, people usually call their familiar neighbors by relative appellations, such as "aunt Zhang," "uncle Li," "grandpa" and "grandma," or call people of certain professions by relative appellations, such as "uncle mailman" and "aunt saleswoman." But in Western countries, such as the United Kingdom and United States, people usually call these people "Mister," "Miss" or "madam."

But in the countryside of some Western countries, people also use simulative relative appellations, such as "Uncle Tom" or "Aunt Kate," on their acquaintances (such as the parents' friends) sometimes.

Following Local Customs

China and the West are different in calling relatives and it is a reflection of the cultural difference between the two regions. During the communication, we should adhere to the old saying, "Do in Rome as Rome does." It is hard to tell which culture is better and the two should not repel each other. We let them be, and they will go well naturally.

(Source: People's Daily)

Släkt Relatives

Släkt Relatives
adoptera adopt
adoption adoption
adoptivbarn adopted child
adoptivföräldrar adoptive parents
baby baby barn child
barnbarn grandchild
bror brother
brorsdotter niece
brorson nephew
brylling third cousin
dotter daughter
fosterbarn foster-child
fosterföräldrar foster-parents
föräldralöst barn orphan
föräldrar parents
hustru wife kusin cousin
lillasyster little sister
lillebror little brother
makar husband and wife
make husband
mamma, mor mother
morbror, farbror uncle
morfar, farfar grandfather
mormor, farmor grandmother
moster, faster aunt
pappa, far father
pyssling fourth cousin
sambo live-in, cohabitee, cohabitor
son son
storasyster big sister
storebror big brother
storfamilj extended family
styvdotter stepdaughter
styvfar stepfather
styvmor stepmother
styvson stepson
svåger brother-in-law
svägerska sister-in-law
svärdotter daughter-in-law
svärfar father-in-law
svärföräldrar parents-in-law
svärmor mother-in-law
svärson, måg son-in-law
syskon brothers and sisters
syssling second cousin
syster sister
systerdotter niece
systerson nephew
trilling triplet
tvilling twin
ungkarl bachelor
ungkarlsflicka bachelor girl
ungmö maid
äkta par married couple
änka widow änkling widower

SMÖRGÅSTÅRTA

SMÖRGÅSTÅRTA

Smörgåstårta är en typ av smörgåsanrättning av en sådan storlek och form och med så pass mycket pålägg och fyllning att den mer påminner om en tårta till utseendet och konsistensen än en smörgås. Smörgåstårtan är vanligtvis uppbyggd i flera skikt där bröd varvas med lager av olika pålägg eller till konsistensen krämiga utfyllnader. Vanliga ingredienser är räkor, rökt lax, ägg, tomater och gurka. Även kräftor och kallskuret kött förekommer. På glesbygden i det svenska inlandet förekommer även varianter med bland annat köttbullar som garnering, då tillgången på skaldjur som till exempel räkor, historiskt har varit dålig. Den serveras kall och skärs upp på samma sätt som en vanlig tårta.

Smörgåstårtan nämns i matsammanhang från 1940-talet och framåt. På 1970-talet slog den igenom stort i Sverige. Det åts både på fester och till lunch.

Sin ringa ålder till trots har smörgåstårtan blivit en modern tradition som ofta serveras på familjehögtider som till exempel bröllop, konfirmation, student- och födelsedagsfester. Det är även populärt att fira Sveriges nationaldag med en smörgåstårta. Till smörgåstårtan dricks ofta vitt vin eller öl och snaps.

Smörgåstårta (English: "sandwich-cake") is a Scandinavian cuisine dish that is popular in Sweden, Finland and Estonia. This salty cake is compositionally similar to a sandwich, but it has such a large amount of filling that it more resembles a layered cream cake with garnished top.

The smörgåstårta is normally made up of several layers of white or light rye bread with creamy fillings in between. The fillings and toppings vary, but egg and mayonnaise are often the base, additional filling may vary greatly but often includes one or more of the following: liver paté, olives, shrimp, ham, various cold cuts, caviar, tomato, cucumber, grapes, lemonslices, cheese and smoked salmon. For the best result, assemble the cake the day before consumption and let it rest in the refrigerator overnight. Decorate the cake on the day of consumption.

Smörgåstårta is served cold and sliced like a dessert cake. The types of sandwich cakes vary from meat, fish, combinations of cheeses and meats to vegan. The smörgåstårta top decor often reflects the ingredients used as a filling. Voileipäkakku (in Finnish) is part of family gathering dishes from birthday parties, weddings or funerals in Finland.

Några bär som växer i Sverige

BLÅBÄR

HJORTRON

LINGON

BJÖRNBÄR

SMULTRON

HALLON

RÖDA VINBÄR

SVARTA VINBÄR

(mycket) Nyttiga fraser

FRASER

Aldrig i livet!    

Allt ordnar sig, ska du se.        

Bra, tack.         

Bra.                   

Det blir det säkert.                    

Det förstår jag.                          

Det går bra.     

Det går inte.    

Det har du rätt i.                        

Det har jag ingen aning om.   

Det låter bra.  

Det låter fint.  

Det låter kul.   

Det låter trevligt!                      

Det passar utmärkt.                  

Det var det värsta jag har hört!                         

Det var inte roligt!                    

Det var trevligt att träffa dig.

Det var tråkigt.                          

Det var verkligen typiskt!        

Det vet jag inte.                         

Det visste jag inte.                    

Det är orättvist!                        

Du är så välkommen.               

Förlåt.              

Glad påsk!       

God jul!            

Gott nytt år!    

Grattis på födelsedagen!         

Grattis på mors dag!                

Grattis till babyn!                      

Grattis till studenten!               

Grattis!             

Ha det så bra.

Ha det så kul då.                        

Ha det så trevligt!                     

Ha en bra födelsedag!             

Hej då.              

Hej!                   

Hej, det är jag.                           

Hej, vi kanske ska hälsa.          

Hejsan!             

Hjälp!                

Hoppas du ska trivas.               

Hur mår du?    

Hur är det?

Hälsa!

Häng med på festen.

Inga problem.

Ja, det förstår jag.

Ja, det är bra.

Ja, det är klart.

Ja, gärna.

Ja, säkert.

Ja, tack, gärna.

Ja, tack.

Jag bryr mig inte om det.

Jag förstår ingenting.

Jag förstår.

Jag håller med dig.

Jag hör av mig.

Jag måste sticka.

Jag ska hålla tummarna.

Jaha.

Jaså?

Javisst.

Jo.

Kan jag hjälpa till med något?

Kom igen nu.

Kom in.

Kom, är du snäll.

Kära grannar!

Lycka till på nya jobbet!

Lycka till!

Med vänliga hälsningar

Nej, det blir bra så.

Nej, det är klart.

Nej, stopp här nu.

Nej, tack.

Nej, tyvärr.

När passar det?

Oj då.

Okej.

Oroa dig inte!

Som sagt...

Stackars dig!

Såja.

Tack detsamma!

Tack för du ringde.

Tack för hjälpen. 

Tack för lånet.  

Tack och hej.  

Tack ska du ha.  

Tack så mycket då.  

Tack!  

Trevlig resa.

Tror du det?  

Tyvärr.

Tänk om något händer!  

Ursäkta att jag stör.  

Usch, vilken tid det tog!  

Usch.  Va?

Vad bra att du ringde.

Vad bra.

Vad du är duktig.

Vad du är gullig!

Vad då?

Vad fint du har!

Vad har hänt?

Vad kallt det är i dag.  

Vad menar du med det?  

Vad mysigt!  

Vad roligt att se dig.  

Vad roligt för dig.  

Vad roligt!  

Vad spännande.  

Vad sysslar du med då?  

Vad varmt det är i dag.  

Vad är det?  

Varför det?  

Varför inte?  

Varsågod.  

Vem då?  

Vi hör av oss.  

Vi ses.  

Välkommen hit.  

Välkommen.  

Välkomna.  

Vänta lite här! 

DAGENS SVENSKA ORD

DAGENS SVENSKA ORD - MÅTTBAND

Måttband definieras som ett "böjbart längdmått för uppmätning av sträckor"

Hur ska man förklara ...

Hur ska man förklara - persiska högtider?

Iran

21 mars - Naw Ruz (Nyårsfesten):

I det forna Persien hade man två årstider. Den varma årstiden varade sju månader och den kalla varade fem månader. I början av varje årstid anordnade man en fest. Festen i början av den varma årstiden dvs vid vårdagjämningen kallades Naw Ruz. Denna dag tog man ut djuren på bete. Vid festen i början av den kalla årstiden (Mehregan), solgudinnans fest, tog man in flocken. Dessa två fester var de viktigaste högtiderna för iranierna. Nu firar man inte längre solgudinnas fest, men Naw Ruz är fortfarande den första festen.

I äldre tider brukade man 25 dagar före Naw Ruz göra tolv stolpar av lera och odla tolv olika sädesslag och frön som vete, kom, havre, hirs, majs, ris, ärter, bönor och sesam. Det som växte bäst trodde man skulle ge den bästa skörden under året.

Nu brukar man fira Naw Ruz lite annorlunda. Dagen före Naw Ruz (nyårsafton) tar man fram de saker som hör till den s.k. “nyårsdukningen“. Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter “Haftsin“ på persiska och betyder “de sju saker som börjar på S“.

Det som måste finnas på bordet är följande:

* Senjed: en sorts söta frukter som smakar ungefär som dadlar och växer i öknen under svåra omständigheter. Frukten symboliserar tålamod.

* Somaq: det är en sur krydda och med den önskar man maten en god smak i framtiden.

* Sabzeh: som är en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande.

Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.

*Sib: som är ett rött äpple och symboliserar glädje.

* Sonbol: hyacinter som symboliserar skönhet

* Sekkeh: guldmynt (det går bra med andra pengar också) och detta symboliserar kampen mot fattigdom.

* Serkeh: vinäger som symboliserar rörelse i livet.

Dessutom ska det finnas:

* En spegel: som symboliserar renheten.

* Målade ägs.

* Koranen(fasl somliga har i stället poeten Hafiz dikter).

* Kakor och nötter.

* En skål med en guldfisk i.

Vid denna fest brukar man samlas hos den äldste i familjen och äta Naw Ruz’ speciella mat som består av fisk (för det mesta sik) med ris som har blandats med dill, persilja, gräslök och färsk vitlök så att riset blir grönt.

När det är dags för det nya året, brukar alla i familjen sitta runt “Haftsin- bor- det“. Någon läser ur Koranen eller en dikt ur Hafiz diktsamling. Det sägs att i samma ögonblick som det nya året börjar, kommer den lilla guldfisken i skålen att sluta simma och bli blickstill för ett ögonblick!

När det blir nyår önskar alla varandra gott nytt år. Man går till den äldste och kysser honom eller henne. Sedan ger man presenter eller en ny sedel till de yngre.

Det är en sed hos iranier att man ska besöka alla släktingar och vänner vid nyåret. Under de första fem dagarna av nyårsfesten brukar de äldre i släkten stanna hemma och de yngre besöker dessa. Sedan besöker de äldre de yngre. Nyåret är den tid på året då man träffar även dem, som man inte hinner träffa under resten av året.

3 april - Sizdah-bedar (trettondag Naw Ruz):

Trettondag nyår, (Sizdah-bedar på persiska som betyder trettondagsutflykt) infaller alltid i början av april och är en stor helig dag. Man kallar också denna dag en olycksdag. För att undvika olyckor eller otur gör man en utflykt för att mota bort oturen. Man äter speciell mat för den här utflykten t.ex. ris med bondbönor som smaksätts med dill. Riset serveras med kyckling eller lammkött.

Unga flickor brukar knyta grässtrån denna dag för att skåda sina kommande fästmän. De brukar sjunga den här ramsan: “Nästa år på trettondagen är vi gifta, bär vi en sjal och håller ett barn i famnen.“

21 december - Jälda (vintersolståndet):

Jälda betyder födelse eller födelsetid, som här refererar till “födelse av ljuset“. Det är sista höstnatten och första vinternatten. Det är årets längsta natt och sista natten i den nionde månaden i den iranska kalendern “Azar“.

Iranier brukar äta frukter, rostade biandnötter och spå på Hafiz (en iransk poet) diktsamling. Några dagar före festen brukar frukthandlama lägga fram vattenmeloner, honungsmeloner och granatäpplen, för det är frukter som man av tradition äter under denna natt. Det är också brukligt att en nyförlovad man ger en stor vattenmelon eller honungsmelon och smycken av guld i present till sin fästmö den här natten.

Chahar Shanbeh Suri (Eldfesten):

Varje år firar man i Iran den sista onsdagen före vårdagjämningen. Man brukar kalla festen Chahar Shanbeh Suri som betyder onsdags/esten eller eldfesten.

Denna tradition kommer från den tid då Zoroastrism var rådande religion i Iran, före islam (mer än 2500 år tillbaka). På den tiden firade man eldfesten till de goda andarnas ära. Man tände brasor på hustak och på så sätt trodde man sig kunna visa de goda andarna vägen till deras hem. Samtidigt ville man skrämma bort de onda andarna och bränna bort sjukdomar.

För zoroastrier var elden Guds bästa gåva till människan. Man brukade bevaka och bevara en helig eld som alltid hölls vid liv av prästerna i templen.

Nuförtiden firar man eldfesten lite annorlunda. På eldfestens afton anordnar man sju eldar. Man hoppar över eldarna och talar till flammorna. Denna ritual tror man skall rena själen, bota sjukdomar och göra livet ljust. När man hoppar säger man till elden:

“Min blekhet är för dig.

Din värme är för mig Må du uppfriska mig. “

Efter dessa ceremonier har man fyrverkerier och barnen gör ungefär som svenska barn gör vid påsk. De döljer sina ansikten med en sjal, tar en skål och en sked och bankar på skålen utanför sina grannar. De får då kanske t.ex. kakor, nötter eller godis i sina skålar precis som svenska barn får godsaker i sina kaffepannor vid påsk.

Unga flickor brukar gömma sig i mörkret och spå sin framtid från förbipasserandes samtal. Lyckligtvis spår man nära nyårsfesten och våren när folk för det mesta pratar om glädje och roliga saker.