måndag 6 maj 2013

Hur ska man förklara ...



Hur ska man förklara - indiska högtider?






Indisk tideräkning :
För att förstå indiska högtider och fester bättre, är det mycket viktigt att känna till den indiska kalendern och tideräkningen. Den indiska kalendern är en månkalender som grundar sig på månens faser. Varje år består av 12 månader som är i genomsnitt 29,53 dygn. Skillnaden mellan solåret och månåret blir större varje år. För att rätta till den här skillnaden tillägger man en extra månad (Adhik mas) vart tredje år. Den indiska kalendern kallas för “Panchang”. “Panch” betyder fem, och “ang“ är aspekt, det vill säga fem aspekter, nämligen “Din“, “Tithi“, “Nakshatra“, “Yoga“ och “Karan“. De indiska månaderna är följande:
Baisakha (april - maj)
Jaistha (maj - juni)
Asadha (juni - juli)
Sravana (juli - augusti)
Bhadra (augusti - september)
Asvina (september - oktober)
Kartiki (oktober - november)
Aghrana (november - december)
Pausha (december - januari)
Magha (januari - februari)
Phalguna (februari - mars)
Chaitra (mars - april)
Adhik mas (den extra månaden)

Baisakh - Baisakhi (Nyårsfesten):
Baisakhi, den första dagen i månaden Baisakh (april - maj), är nyårsdagen i Indien och infaller den 13:e april. Baisakh räknas också som en skördefest, därför att skörden av Rabi (vintems kom) börjar på denna dag. Trots att Baisakhi firas överallt i norra Indien, firas den ingenstans så färgrikt som i Punjab, där man får den största skörden i Indien. Den roligaste delen av allt i festen i Punjab är “bhangra“ en dans som handlar om hela processen kring jordbruket från sådd till skörd. Olika rörelser i dansen visar olika faser i vårbruket som plöjning, sådd, rensning o.s.v. Den sista biten i dansen visar att skörden är slut och jordbrukaren firar skörden.
Baisakhi har en särskild betydelse för hinduer. Man tror att Ganges (den himmelska floden), vars vatten enligt hinduismen har en renande kraft, sänkte sig till jorden på denna glädjens dag.
Bamen brukar samla så mycket blommor de kan och tågar genom gatoma och sjunger visan, “vi må att nyåret återkommer igen och omigen.“
Ganga är en badfest i den indiska månaden Jaistha. Alla hinduer önskar att få bada i floden Ganges denna dag, men om det är omöjligt kan man nöja sig med att bestänkas med Ganges heliga vatten.
Enligt mytologin framställs Ganges som gudinnan “Ganga", dotter till berget “Himalaya“ som har ett himmelskt ursprung. För att kunna rena askan av kung “Sagaras1 60.000 söner och ge dem nytt liv lämnade hon himlen och kom till jorden.
På “Ganga Dussehra“ dagen, kommer alla män, kvinnor och bam till Ganges strand och doppar sig i floden. Folk brukar komma gående från byarna medan de sjunger om den gudomliga Ganges på vägen. De som bor långt ifrån floden doppar sig i närmaste sjö, hav eller älv och säger “Hara Hara Gangey“.
Ganga är ett mycket heligt namn för hinduer och de tror att dess fullkomliga kärlek kan rena alla sorters synder. Man tror också att Ganges vatten alltid är lika rent som kristall och kan bota sjukdomar och att det aldrig blir smutsigt. Det är därför som hinduernas aska efter döden sänks ner i den heliga floden.
Denna dag firas som Krishnas (den hinduiska gudomens) födelsedag. Janmashtami är en mycket populär högtid bland hinduer och den firas nästan överallt i Indien, vid midnatt vid den första månens nytändning i den indiska månaden Bhadra.
Krishna är en av hinduismens populäraste gudar. Han nämns ofta i hinduisk mytologi som den åttonde av Vishnus tio uppenbarelseformer.
Vid denna högtid är alla tempel och alla hinduers hem vackert och prydligt dekorerade för att välkomna födelsen av det gudomliga barnet Krishna. I många hus ordnar man “Jhankis“ som visar de viktigaste stadierna i Krishnas liv. Alla medlemmar i familjen, även barnen, fastar hela dagen och de bryter fastan vid midnatt när månen är synlig. Då badar man en liten avbild av det krypande krishnabamet i en blandning av mjölk, ostmassa, torkade frukter och blad av “Tulsi“r-växten. Sedan delas blandningen ut till alla närvarande. Alla i familjen, bam som vuxna, brukar besöka templet och de läser verser som handlar om gudomen Krishna.
Diwali som också kallas för lampfesten, firas över hela Indien i månaden “Kartiki“ någon gång under oktober - november, till gudinnan Lakshmh ära. Festen äger rum vid nymåne och pågår i tre dygn. Den sista natten ska nymånen ha kommit.
Några dagar före Diwali brukar hinduer ha storstädning. På kvällen den första dagen dyrkas Lakshmi (rikedomens gudinna) av alla medlemmar i familjen. Sedan belyser folk sina hus, gårdar, ytterväggar, tak, grindar o.s.v. med oljelyktor, ljus eller glödlampor. Det är också brukligt att ha en öppen skål av bränd lera, fylld med Ghee eller smörolja, brinnande under natten på platsen där man dyrkar gudinnan Lakshmi. Nästan alla brukar ha fyrverkerier utanför sina hus för att skrämma bort onda andar från husen.
Det sägs också att man tänder så många ljus för att lysa upp vägen för förfädernas besök i hemmet. Att ge gåvor och presenter till släktingar, vänner och dem som man har fått hjälp av under året är en annan tradition under denna högtid.
Diwali firas även i Malaysien, Mauritius och Nepal med nästan samma ritualer.
Pongal är en tacksägelsehögtid som firas 3 dagar i den indiska månaden Pausha. Första dagen kallas Bohgi Pongal som räknas som en fest för hela familjen. Andra dagen firar man som en mässa till Surayas (solens gudinna) ära, och det är därför dagen kallas för Suraya Pongal. Man brukar laga till en sorts risgrynsgröt som offras till Pongal. Vänner gratulerar varandra och frågar “ är gröten klar?“, och svaret är “Ja, det är den!“. Den tredje dagen är Matlu Pongal en högtid till nötkreaturens ära. Man brukar bada och tvätta kreaturen och rengöra och putsa deras hom och hänga kransar av vackra blommor runt deras halsar. Gröten som offrades dagen innan ges till kreatur och fåglar att äta. Pongal firas också i Malaysien.
Denna högtid firas till gudinnan Holikas ära. Holi firas nästan i hela landet. Festen börjar med ett bål. Tiden för att tända Holibålet är en exakt tid och bestäms av astronomer. Ritualen kallas också för Hutashni (förtärande eld) som symboliserar brännandet av alla onda andar och slutet på vintern.
Holi är en glad fest och har olika traditioner och seder, bl.a. att kasta färgat vatten eller färgat pulver på varandra. Därför kallas festen också för färgfesten. En annan sed är att folk tågar jublande genom gatorna medan de sjunger, dansar och spelar på sina trummor.
Holifestens höjdpunkt är morgonen efter Holielden. På denna dag brukar man gå till gårdar eller offentliga parker iklädda speciella kläder för Holifesten. Man hälsar på varandra, äter i grupper och det är också brukligt att skvallra och använda vulgärt språk. Kvinnorna dansar och sjunger med i musiken, barnen leker, köper leksaker och glädjer sig på olika sätt. Vänner och släktingar ger varandra presenter. Holi firas även i Bangladesh, Mauritius, Nepal, Pakistan och Surinam.
Hanuman Jayanti firas till Hanumans (apgudens) ära. Hanuman är knuten till Rama, vilken var den som han hjälpte. Hans äventyr står omskrivna i Ramay- ana. Enligt legenden har Rama välsignat honom och lovat att han alltid ska bli dyrkad tillsammans med honom. Det finns talrika Hanumans-tempel överallt i Indien, där hinduer fortfarande dyrkar honom.
Hanuman Jayanti firas i hela Indien. Man säger att denna dag är Hanumans födelsedag. Han är mycket berömd för sina kunskaper, makt, osjälviskhet, tillgivenhet och sitt liv i celibat.
På festdagen reciterar man Ramayana och särskilt de kapitel som handlar om Hanuman, Hanuman-Chalisa. Folk brukar fasta och besöka Hanumans tempel och be till honom denna dag.
Ramanavamifesten firas överallt i Indien till minnet av Shiri Ramas födelse. Denna dag betraktas som en helig dag och fastedag . Vid högtiden brukar man dekorera templet och Ramayana (Ramas livsöde) läses och reciteras i alla hinduers hem. Folk har en uppriktig tro och djup tillgivenhet för honom. Tusentals dyrkare trängs i hans tempel med radband i handen och repeterar Ramas namn för att slippa återfödas. Det är också vanligt med en särskild gatuprocession, Ratha-Yatra. Då bär man avbilder av Ramas medhjälpare, Sita, Lakshmana och Hanuman för att folk ska få deras välsignelse.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar